BB

dåså, är nu stolt pappa till en lite dotter, Smilla. Sjukt att man kan glömma bort hur små de är nyfödda. Nu känns Abbe 1½ år plötsligt som en vuxen i en barn-outfit.. (eller nåt)
Det känns som om jag varit hemifrån 1 vecka,men jag har ju bara sovit borta en natt.
Dagarna har däremot varit långa. Kom hemfrån BB för en stund sen, bäbis och mamma är kvar där. På BB blir det snabbt ändrade planer, "vi behöver ert rum"och plötsligt måste man sova hemma, inget emot det såklart, men en nybliven mamma med ett snitt över magen behöver mycket hjälp och då är ju närmast anhörig den tryggaste att ha i närheten.
Att vara pappa på BB är speciellt, jag vill inte skriva "anti-pappa" (men det gjorde jag nu och det är lite så det känns). Vi pappor finns ju till för mammorna och stöttar och hjälper till med allt. Varför skulle vi inte? Det är tredje vändan för mig/oss på BB och det har varit ungefär likadant varje gång. För det första kostar det för en pappa 200 kr / natt att sova kvar, det ska täcka tvättning av sängkläder, frukost och kvällsfika ingår. Hutlöst egentligen. Sover en pappa kvar så underlättar det ju massor för sjuksköterskorna som inte behöver springa in då mamman ska amma eller (i fall med snittade mammor) gå på toalett/duscha, hämta mat eller ens sätta sig upp. Ställer pappan en fråga så besvaras den till mamman (eeh HALLÅ)... det känns som om man blir lite undanskuffade redan på BB, sedan gnälls det mycket offentligt om att papporna kanske inte har lika stor plats i barnens liv (pappaledighet osv).
För vår del nu hoppas vi att alla kan komma hem imorgon, Sandra kan lika gärna vila upp sig och få smärtstillande var sjätte timme, hemma.
Nu är klockan 00.02, i säng , sen upp iväg med pojkarna till dagis sen tillbaka till BB.
Så jag går och lägger mig med en enda fråga snurrandes i huvudet: Varför är Smilla mörkhårig när varken jag eller hennes mamma är det????

Ca 10 timmar kvar..

ok, kanske ca 10 timmar kvar tills jag blir 3 barnspappa. Mäktigt!
07.15 kliver vi in till förlossningen, kanske vid 9-10 tiden har det hänt. Skickar lite bilder direkt hit.
Har garderat oss med barnvakt/er fram tills torsdag, får se om jag får sova över på BB. HAr alltid (börjar få rutin på detta) tyckt att BB har en skum inställning till papporna, mer om det sen.

God natt..

Det börjar dra ihop sig....

.... och det gör ju inget för den här gången är det som skrivet tidigare, ett planerat kejsarsnitt som gäller. Tidigt måndag morgon åker vi alltså in. Ska vara inne vid 7-tiden, så runt 9-10 kanske man sitter med den tredje i famnen. Skumt.
Pojke eller flicka spelar ju ingen roll, men det är många som har sina gissningar och jag gillar en del människors "expert-gissningar": putande mage? jaha ja då är det en flicka eller är du mer trött den här gången, ja då blir det en pojke igen.
Det är skönt att det snart är gjort, allra främst för Sandra som har varit mycket trött nu på slutet. Hon förtjänar att bli människa igen:) (och att lämna Gravidosaurious-stadiet).
Fortfarande en del förbredelser som är kvar, måste få gjort en del i helgen. Det mentala får komma i efterhand.

Barn nr 3re... blir man vuxen nudå?

Dåså, klockan är lite över midnatt. Alla sover, inte jag.
Det är nu jag kan sitte uppe och greja med det jag annars inte hinner, läsa, se på film, lyssna igenom nån skiva eller sitta här och skriva lite.

Förra veckan fick vi reda på när det tredje barnet ska komma, 19 januari.
Det sker med ett planerat kejsarsnitt automatiskt då man fött med akut snitt två ggr tidigare.
Det blir lite annorlunda denna gång då man faktiskt kan planera för en sån dag, med barnvakter, säga till på jobbet "kommer inte den måndagen, ska bli farsa igen dårå". Blir hemma de första tio dagarna sen håller vi det öppet lite. Man har en skum typ av makt när man närmar sig en förlossning, det finns ingen som kan neka en något.

Lite mer än en månad kvar, lite än som ska förberedas. Bor i en hyfsad 4-rummare så vi trampar inte på varann...än, men det makas plats till den nye, om inte annat mentalt....

Tre barn på fyra år, tre barn, två vuxna. Snart är det dom som är majoriteten.